Nu är det så att den vänskapen jag trodde skulle hålla länge. Kanske inte för evigt, men för ett väldigt långt tag - Den bleknar snabbt och det verkar inte gå att stoppa.
Jag har gång på gång sagt att det är sista gången jag planerar ihop något så att vi alla ska kunna ses. Men ändå har jag suttit där nästa gång och försökt pussla ihop allt. Men till vilken nytta? Man får ingen som helst respons på det. Nu gäller inte det här alla, utan dem det handlar om vet om det själva.
Återigen är vi i ett sånt läge nu då någon måste fatta beslut, ta tag i lasten och få saker att hända. Jag har sagt att jag inte är den personen den här gången.
Nu är fallet att imorgon är dagen vi planerat att träffas på. Och vad är bestämt? Absolut ingenting. Ingen har tagit tag i det, ingen har gjort en ansträngning. Så nu sitter vi här dagen innan och har ingen aning om vad som händer imorgon.
Det bevisar bara hur viktiga vi vänner är. Så viktiga att det inte ens är värt en ansträngning!
Jag skiter i det här nu, jag vet vilka som är mina riktiga vänner och det är dem som kan anstränga sig för att behålla sina vänner!