Idag fick jag mitt godis, 3,95 kronor på kvantum! Lycka..
Jag var på sånt jävla bra humör idag, innan, medans och efter jag fick träffa älskling, mest medans.. Kändes som jag skulle spricka av glädje och kärlek!
Men sen.. sen hände något, jag kom hem, jag satte mig framför datan. Och schvopp så var den känslan borta, jag hatar datan! Sen senare ringde jag älsklingen, men han spellade så då ville jag inte störa, men det gjorde ingenting sa han, han kunde göra båda sakerna samtidigt. Men det kunde han inte alls. Han är ju bara fokuserad på spelet då. Han hör mig inte. Och jag orkar inte upprepa samma sak flera gånger så jag ger upp och bara lyssnar.. På tystnaden.. Det är inte alltid så, absolut itne. Men dom gångerna jag verkligen behöver honom, behöver prata. Då är det så, för det mesta. Mitt liv är inte perfekt, jag mår inte perfekt.. Jag behöver stöd, jag behöver honom.. Jag vet att han finns där, det gör jag.. Men jag behöver endå känna det mer. Kanske måste jag visa att jag behöver honom mer. Jag vet inte.. Men vad jag vet är att jag älskar honom av hela mitt hjärta och mer än så, och jag vill aldrig aldrig aldrig förlora honom, då förlorar jag mig själv.. Han är den end jag nånsin älskat och kommer älska, han är min kärlek! Den enda jag riktigt litar på, den enda jag är trygg med, som jag litar på, som jag kan vara helt mig själv med..
Om inte det här är kärlek, vad är då kärlek? En fundering bara..
Men sen.. sen hände något, jag kom hem, jag satte mig framför datan. Och schvopp så var den känslan borta, jag hatar datan! Sen senare ringde jag älsklingen, men han spellade så då ville jag inte störa, men det gjorde ingenting sa han, han kunde göra båda sakerna samtidigt. Men det kunde han inte alls. Han är ju bara fokuserad på spelet då. Han hör mig inte. Och jag orkar inte upprepa samma sak flera gånger så jag ger upp och bara lyssnar.. På tystnaden.. Det är inte alltid så, absolut itne. Men dom gångerna jag verkligen behöver honom, behöver prata. Då är det så, för det mesta. Mitt liv är inte perfekt, jag mår inte perfekt.. Jag behöver stöd, jag behöver honom.. Jag vet att han finns där, det gör jag.. Men jag behöver endå känna det mer. Kanske måste jag visa att jag behöver honom mer. Jag vet inte.. Men vad jag vet är att jag älskar honom av hela mitt hjärta och mer än så, och jag vill aldrig aldrig aldrig förlora honom, då förlorar jag mig själv.. Han är den end jag nånsin älskat och kommer älska, han är min kärlek! Den enda jag riktigt litar på, den enda jag är trygg med, som jag litar på, som jag kan vara helt mig själv med..
Om inte det här är kärlek, vad är då kärlek? En fundering bara..
