Mojsan -

I have a confession to make..

Jag blir så arg. På alla som gnäller och klagar över att ni saknar era pojkvänner/flickvänner och ni tror inte ni kan leva om ni inte får träffa dem på några dagar. Ge er!

Jag förstår absolut att man kan sakna, det ska man göra.
Det är hur gulligt som helst när någon säger "åh vad jag saknar Blahi.." Men inte VARJE gång man pratar, inte varje dag, inte fem minuter efter det att ni skilts från varandra och när ni ska ses dagen efter eller bara några timmar senare igen, inte när ni varit med varandra dagar i streck.

Jag kanske låter jättedum och som en bitter gammal tant, då får jag göra det!

Kom och lev mitt liv så kommer ni inte gnälla om att sakna dem mer när ni ska ses dagen efter.
Jag och min pojkvän har träffats högst en och en halv vecka denna sommar.
Vi har sovit över hos varandra 2 nätter. Träffats 1 eller 2 dagar på en vecka. Om ens det!
Jag har även en pojkvän som har någon slags "telefon fobi" han tycker inte alls om att prata i telefonen.
Vi har även bråkat grymt mycket, varje gång vi pratat i stort sett, men vi har ändå lyckats lösa det.
Man kan ju undra vad vårat förhållande har överlevt på denna sommar. Bröd och vatten kanske? Luft?
Om jag ska vara ärlig så vet jag det inte själv!
Kanske älskar vi varandra så mycket att det fungerar ändå?

Jag har efter denna sommar lärt mig att inte ta så hårt på de få dagar vi inte träffas. Det är faktiskt inte hela världen!
Det gjorde jag tidigare under vintern/våren. Jag saknade honom hela tiden. Så fort han gick även fast vi skulle ses dagen efter!

Jag ska aldrig mer göra så.
Den saknadskänslan som jag tidigare hade hela tiden är som borta.
Jag tänker inte lägga ned någon energi på att sakna, det blir bara jobbigt.

Det här är inget inlägg riktat till er som saknar er andra halva, inte alls.
Jag blir bara så arg, ta vara på den tiden ni får med dem istället för att beklaga er över de stunder ni inte ses!
Det är inte värt energin som går åt!

Tro mig, jag vet

Kommentarer

Hej !
Jag läste om ryggen hoppas den blir bättre (hur var det med det andra ?) jag har precis läst den boken och den var bra lite seg ibland men mycket bra i vissa delar .
Det du skriver här om saknad stämmer ta vara på tiden gör något annat med vänner familj eller något annat .
Jag börjar se på bloggen att du börjar fördjupa dej lite i bland vilket är bra fortsätt så kram

svar till huge:
Ja det hoppas jag med, och det ska den väl bli nu när jag går på starka smärtstillande!
Okej, jag ska ge den ett försök! Har lite svårt för sega böcker.
Ja, jag ska börja vara mer med min familj. Det känns viktigt!
Jo, jag försöker och jag ska fortsätta, men kan inte lova att det blir ofta. Men någon gång ibland :)

Kanske älskar vi varandra så mycket att det fungerar ändå?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Trackback

Mojsan

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar