För en liten stund sedan kom pappa och brorsorna hem ifrån match. Jag satt ute i soffan och kollade på film när minstingen går in i sitt rum och släcker. Trött tänkte jag. Då hör jag ett snyftande men avvaktar, det fortsätter så jag reser mig upp och går in i hans rum. Där ligger han ihopkrupen med händerna på huvudet och gråter. Det högg till i hjärtat på mig. Jag gick och satte mig bredvid honom, höll om honom och frågade vad som hänt. Han hade slagit i huvudet i väggen, ingenting allvarligt men tillräckligt för att göra honom ledsen. Han hade hoppat ner i sängen i för hög fart. 

Jag hatar att se honom ledsen, ännu mer att höra det. Det skär verkligen i hjärtat.