Nu är jag hemma igen efter en kort skoldag som innehöll en engelskalektion på två timmar där vi började skriva på en uppsats. Jag valde temat "This is me" och jag tror det kommer blir bra, jag ska iallafall försöka få den bra.

Efter den lektionen åt vi lite lunch och klagade över våra praktikplatser. Eller ja, vi gnällde på tiderna, på vad vi får göra och inte göra. Ja, på det mesta. Men det behövs för att orka med. Vi är inte ensam om att känna det vi känner. Att må dåligt pga ett ställe där skolan placerat oss och sagt "Här ska ni vara i tio veckor, se till att trivas".  Men om man inte gör det då? Om man inte vill se allt det hemska. Om jag kanske inte vill se vad cancern gör med människorna. Om jag  inte vill vara där när en tant berättar hur jobbigt hon har det, hur lite hon faktiskt vill dö men hur otroligt medveten hon är om att det är just det som kommer att ske och det inom en snart framtid. Jag kanske inte vill vara där då?